Friskvård
Hos oss kan din hund eller katt ID-märkas och vaccineras. Om ditt husdjur inte är avsett för avel är det en rekommendation att kastrera hunden eller katten för att undvika beteendestörningar och sjukdomar på grund av p-piller.
Ett led i Svenska kennelklubbens genetiska hälsoprogram är central bedömning och registrering av höftleder på de flesta större raser, samt i tillägg armbågsleder på många raser för bekämpning av vissa ledsjukdomar. För att resultatet skall bli officiellt måste hunden vara minst 12 månader vid röntgentillfället (18 månader för vissa raser) och ID-märkt. Till röntgenundersökningen skall hundens registreringsbevis (stamtavla) tas med.
Hunden får lugnande medel innan röntgenundersökningen och skall därför ej ha fått mat samma dag. Preparaten som används omfattas av nationellt dopingreglement för hund och vi ber er uppmärksamma den karenstid som finns på utställning, prov, tävling eller träning. Röntgenbilderna kommer att sändas till Svenska kennelklubben tillsammans med en av ägaren undertecknad remiss för röntgenutlåtande. Ägaren medger att resultatet blir offentligt och kommer registreras i SKK:s hälsoregister. Bilderna bedöms av röntgenologisk expertis hos Svenska kennelklubben. Resultatet – röntgencertifikatet, sänds till hundägaren via mejl.
Observera att du som hundägare själv måste ha gjort en remiss hos SKK innan du kommer för röntgen av din hund! Denna remiss samt informationsbroschyrer om röntgenkontroll av leder kan laddas ner på SKKs hemsida, www.skk.se.
Enligt lag skall alla hundar vara registrerade och id-märkta. En hund skall märkas och registreras innan den har uppnått en ålder av fyra månader. Märkningen skall göras med chip eller tatuering. En hund som köps ska märkas och registreras inom fyra veckor efter köpet. Hundägaren skall fylla i en ägaranmälan till Jordbruksverkets register. Djurskyddsmyndigheten ansvarar för hund-och ägarregisteret. Jordbruksverket förvaltar dessa register åt djurskyddsmyndigheten. Mer information om id-märkning av hund hittar du på jordbruksverkets hemsida, www.sjv.se.
Jordbruksverket har beslutat att alla utställningskatter över 10 månaders ålder samt alla avelskatter skall vara ID-märkta. ID-märkningen kan utföras med tatuering eller mikrochip. Katterna är registrerade hos Jordbruksverket. Från och med första januari 2023 infaller en ny lag som innebär att alla katter ska vara ID-märkta & registrerade.
Katter som inte ska användas i avel bör kastreras. Dels för att undvika oönskade kattungar och dels för att undvika de problem okastrerade katter utgör för både sina ägare och sina grannar. Honkatter slipper p-piller med ökad risk för juvertumörer och livmodersinflammation. Hankatternas intresse för revirmarkering kommer successivt avta efter kastrationen, och båda han-och honkatterna kommer hålla sig närmare hemmet och riskerna för bitskador från andra katter, smittsamma sjukdomar och olyckor minskar.
Kastrering rekommenderas från 6 månaders ålder både på hon- och hankatter.
Passa gärna på att id-märka och vaccinera katten i samband med kastrationen, id-märkning i form av tatuering i örat ingår i kastrationspriset. Registreringen sker i Jordbruksverkets register , och du registrerar katten via deras e-tjänst.
Operationen utförs under narkos och innebär att man tar bort testiklarna. Katten får smärtstillande medicin innan operationen. Efter rakning och steriltvätt av pungen läggs ett snitt över vardera testikel och blodkärl och sädesledare knyts av. Såret är helt öppet och det är därför inga stygn som behöver tas bort.
Vi rekommenderar att katten hålls inomhus ca 1 vecka så att man kan hålla koll på sårläkningen. En lindrig svullnad i såret är helt normalt, men skulle man se att det svullnar kraftigt, vätskar sig eller på annat sätt ser infekterat ut, vill vi att ni kontaktar oss.
Den kastrerade kattens energibehov minskar omgående med 30% och den lägger därmed mycket lättare på sig. Håll noga koll på detta och minska matransonen i tid. Kastrerade hankatter bildar dessutom lättare kristaller och pluggar i urinen, vilket kan leda till urinstopp, som kan vara ett livshotande tillstånd. Vi rekommenderar därför att man utfodrar med ett foder som hjälper till att förebygga detta.
Operationen utförs under narkos och är ett bukingrepp. Katten får smärtstillande medicin innan operationen. Efter rakning och steriltvätt görs ett snitt i bukväggen och äggstockar och livmoder tas bort. Katten kommer därmed inte att löpa mer. Stygnen löses upp av kroppen. En liten svullnad kan uppkomma som en reaktion mot suturmaterialet, men skulle såret svullna kraftigt, börja vätska eller på annat sätt se infekterat ut, vill vi att du kontaktar oss. Håll katten inomhus i 10 dagar så att du kan ha koll på sårläkningen. Sätt på en halskrage om katten vill slicka på såret. Efter att en honkatt har blivit kastrerad har den lättare att lägga på sig. Håll noga koll på detta och minska matransonen i tid.
Om du inte skall avla på din hund eller att det är en utställningshund finns det flera fördelar med att kastrera. Tiken sluter att löpa, beteendestörningar orsakade av skendräktighet upphör, risken för att juvertumörer utvecklas minskar, framför allt om tiken kastreras i tidig ålder, risken för att tiken skall utveckla diabetes minskar och tiken kan inte få livmodersinflammation.
På hanhundar vill man ofta komma tillrätta med oönskat beteende hos hunden t. ex. rymningsbeteende, översexualitet och urinmarkering. Generellt kan sägas att ju tidigare man kastrerar en hanhund desto bättre effekt har man på det beteende som styrs av det hanliga hormonet testosteron. Kastration på hanhund förebygger även sjukdomar som är relaterande till testosteron t. ex prostataproblem och testikeltumörer.
De vanligaste komplikationerna efter kastration är viktökning och ökad aptit, så det är viktigt att minska matransonen i tid. Mindre vanlig är förändrad pälskvalité samt inkontinens hos tikar.
Operationen innebär att man på hanhund avlägsnar båda testiklarna, oftast via ett snitt framför pungen, och livmoder och äggstockar på tikar via ett snitt på buken. Hundarna lämnas in på morgonen och får gå hem på eftermiddagen. Det är viktig att använda krage fram tills stygntagning.
Se avsnittet om förberedelse inför operation under menyn SJUKVÅRD.
Utlandsresa med hund kräver tidigt gjorda förberedelser då det i Europa finns ett flertal infektionssjukdomar hos hund som vi inte har i Sverige, så som t.ex rabies. Det är oerhört angeläget att dessa sjukdomar inte förs in i Sverige. Id-märkning, rabiesvaccination och hundpass måste liksom avmaskning mot rävens dvärgbandmask utföras enligt gällande regelverk.
Mer information om reglerna finns på Jordbruksverkets hemsida, www.sjv.se.
Andra sjukdomar och parasiter att beakta när man reser med hund i europa är leptospiros, som jordbruksverket inte längre kräver, men däremot rekommenderar att hundar är vaccinerade mot om man reser i aktuella områden. Valpsjuka, HCC (smittsam leverinflammation) och parvovirus är sjukdomar som hundar normalt är vaccinerade mot. Skydd mot fästingar är viktigt då den bruna hundfästingen sprider sjukdomarna babesios, hepatozoonos och tropisk ehrlichios. Man bör även i vissa länder skydda hunden mot fjärilmyggor som sprider leishmanios samt förebygga infektion med hjärtmask.
Mer information om förebyggande åtgärd inför resa med hund i Europa samt information om sjukdomarna finns på SVAs hemsida, www.sva.se. Kontakta respektive lands ambassad angående gällande regler i enskilda länder.
Hundar i Sverige vaccineras främst mot valpsjuka och smittsam leverinflammation (HCC). Grundvaccination av valpar görs vid 7-8 veckors ålder (parvo) samt vid 12 veckors ålder (parvo, valpsjuka, HCC). Revaccination görs vid ett års ålder och därefter vart tredje år. Hundar som träffar många andra hundar, t ex på kennel, utställning, brukshundsklubb etc. kan med fördel vaccineras även mot kennelhosta. För att erhålla ett gott skydd krävs då revaccination årligen. Denna vaccination ger inget 100% skydd, men sjukdomens symtom blir dock oftast lindrigare.
Mer information om dessa sjukdomar finns på SVAs hemsida, www.sva.se.
Katter i Sverige vaccineras främst mot kattpest och kattsnuva. Grundvaccination rekommenderas att ges vid 9 veckors ålder samt vid 12 veckors ålder. Revaccination görs vid ett års ålder och därefter årligen om man önskar skydd mot kattsnuva. För innekatter som aldrig får gå ut och aldrig träffar andra katter, rekommenderas revaccination mot kattpest vart tredje år.
Mer information om dessa sjukdomar finns på SVAs hemsida, www.sva.se.
Enligt svenska kennelklubbens regler skall valpar vara besiktigade inom en vecka före försäljning. Under besiktningen undersökas varje valp noga och systematiskt och eventuella avvikelser noteras på ett särskilt intyg. Ofta vaccineras och id-märkas valparna i samband med besiktningen.
Till slut kommer den dagen då vi måste ta det där jobbiga beslutet om vår älskade vän ska få vandra vidare eller inte. Ett beslut som aldrig är enkelt, men ibland är det bästa för djuret. Det är vårt ansvar men även vår förmån som djurägare att avgöra när livskvalitén inte längre är som den en gång var.